NEATCAP Web & NE-AT & ImpactPlus 131 CC & GKJ Handel AB & MJ:s & Karlssons Jarn & Hem o Trädgård & Alf Ljung
En Fängelsedagbok Folk utan stat
SURFERS Open this page in new Window SURFERS
Advertise on this website and you get about 100 000 pagewiew every month

If you like this page give FLATTR a click please

|Front|
*|Shop|
|Business|
*--Affiliate center
*--Poker
*--Advertise

|Online books|
*--Alf Ljung Blogg
*--Fängelsedagbok
*--Bondepraktikan
*--Matrecept.
*--Tips o Kuriosa.
*--Book division
|Picture|
*--Anim picture|
|Music|
*--Midi files
*--Wav Files
*--Music division
|Computer|
*--Free Font

Get cash from your website. Sign up as affiliate.









Folk utan stat, en artikel om Kurdistan


Boken köper du på Vulkan.se. Klicka på Vulkanloggan för att komma till Vulkan.se

Copyright NE-AT
All kopiering, eftertryck, publicering eller citat av dessa artiklar förbjuds, för närmare information eller för att ansöka om rätt att trycka, kopiera, publicera eller citera, kontakta oss på E-post. All överträdelse kommer att beivras och kan resultera i böter eller fängelse.

Folk utan stat

En artikel om Kurdistan

Skriven av Rashid Falah

När vi i Sverige stöter på ordet Kurd förknippas det oftast med Hans Holmér och ett av hans symboliska ljus, det så kallade Kurdspåret. En och annan kanske även minns Saddam Husseins giftgasattack mot staden Halabja då över 5000 Kurder fick sätta livet till. Den senaste stora media händelsen var CNN:s exodus bilder från norra Irak i slutfasen av Gulfkriget då 2,5 miljoner kurder flydde mot bergen. Händelserna i Irak är visserligen stora tragedier men tyvärr går det alt räkna upp massor av liknande övergrepp på den kurdiska befolkningen i området
Århundraden av kamp
Kurdernas historia börjar egentligen för mer än 4500 år sen då ordet Kurd finns dokumenterat for första gången. Detta gör dem till ett av de äldsta folkslagen i Mellanöstern. Kurdistan omfattar ett geografiskt område av norra Syrien, norra och nordöstra Irak, nordvästra Iran,östra Turkiet samt enklaver i Armenien och Azerbajdzan. Området har en yta stor som Frankrike och en kurdisk befolkning på över 25 miljoner människor. Det stora antalet kurder gör dem till världens största etniska grupp utan egen nationalstat.
De första erövringarna av de kurdiska områdena i vår tideräkning skedde på 600- talet då Kurdistan efter långvarigt motstånd införlivades med det muslimska väldet. Mellan år 900 och 1200 existerade ett flertal kurdiska dynastier och stads-stater som alla krossades av mongoliska erövrare
Den första delningen av Kurdistan som geografiskt område skedde år 1514 mellan Persien och det Osmanska väldet Mellan 1600 och 1800-talet existerade flera oberoende kurdiska furstendömen men självständigheten gick förlorad i mitten av 1800- talet när Persien och det Osmanska väldet genomförde en hård centraliseringspolitik som en reaktion på det expansiva Europa. 1880 reste sig Kurderna till ett uppror för en självständig stat men utan att nå någon framgång.
Sveken och de missade möjligheternas tid
Sedan början av 1900-talet har upprorsförsöken löst av varandra i en jämn för att inte säga konstant ström. Fram till 50-talet strävades det uteslutande efter självstyre och en egen nation. Men på senare hälften av 1900-talet har målet ibland inskränkt sig till att gälla autonoma områden. Vid två tillfällen har det faktiskt lyckats att etablera visserligen kortlivade men delvis oberoende stater. Kungariket Kurdistan (Irak 1922-24) och Demokratiska Repubiiken Mehabad (Iran Januari 1946 till December 1946). De gånger Kurderna nått eller varit nära framgång i sin kamp har alltid sammanfallit med perioder då länderna i området av olika orsaker varit försvagade eller legat i konflikt med varandra. Efter första världskriget då det Osmanska riket slogs på den förlorande sidan hade kurderna ett gyllene tillfälle att kräva självständighet vilket de också gjorde i ett memorandum till det då nybildade Nationernas Förbunds första fredskonferens.I augusti 1920 undertecknades ett fredsfördrag som erkände Kurdernas rätt att bilda en ege stat, men fördraget kom aldrig att tillämpas eftersom kurderna ställde sig på Turkiets sida i deras befrielsekrig mot Greker, Armenier och de allierades arméer i Anatolien. Turkiets ledare Mustafa Kemal (Attaturk) utnyttjade kurdernas muslimska identitet och gav löfte om framtida självständighet och jämlikhet med turkarna.
Kurdernas rättigheter eller Kurdistan.
På grund av det förändrade politiska och militära läget i Turkiet sågs kurder och Turkar som ett broderfolk. Fördraget delade upp det Osmanska Kurdistan mellan det nya Turkiet och de nybildade staterna Irak och Syrien under brittiskt respektive franskt mandat. Kurderna i Iran berördes inte av fördraget. Attaturk kom aldrig att infria sina löften till Kurderna. Vid den irakiska revolutionen som gjorde landet till republik 1958 erkändes kurdernas rätt till självstyre i den nya författningen. Kurdiska partier och organisationer skulle tillåtas, kurdiska tidningar och tidskrifter skulle få publiceras. Men när kurderna krävde att artikeln skulle tillämpas svarade regeringen med att förbjuda ett Kurdiskt parti och bomba kurdiska städer och byar.
Det senaste exemplet i raden är USA och FN- alliansens löfte om stöd till upprorsmakare slutet av gulfkriget. Av det blev det inte så mycket, istället fick världen uppleva den största massflykten i modern tid
Det internationella perspektivet
Det kan tyckas vara förvånande att belysningen och det internationella samfundets intresse för konflikten i området är så klent, men förklaringen står att finna i att turbulensen i sig är stabiliserande. Det finns ingen som har något att vinna på en lösning eller förändring av läget förutom Kurderna. Redan under det kalla krigets dagar var områdets strategiska läge viktigt for både öst och väst i deras militära doktriner. För öst var det viktigt att nå de internationella sjöfartslederna och oljeresurserna i området. För väst var Kurdistan en naturlig gräns mot östs ambitioner. Varje förändring av läget i området sågs som en framgång for motparten och motarbetades till varje pris. Målet var att bevara de gränser som skapats efter första världskriget. Stödet till Kurderna har alltid varit beroende av vad man har haft att vinna. Mellan 1972 och 1975 nationaliserade Irak delar av västs oljeintresse samt slöt en vänskaps och försvarspakt med Sovjetunionen. Detta fick USA att i hemlighet via Shahen av Iran bistå Kurderna med vapen och pengar. Inte for att hjälpa Kurderna till seger utan att så långt det var möjligt försvaga den Irakiska regimen i förhoppningen att få en ny provästlig regim i Bagdad. Men efter undertecknandet av Algeravtalet 1975 där Iran (USA) förband sig att upphöra med stödet åt i utbyte mot mark i Shaft Al Arab. Kurderna lämnades i sticket och USA frigjorde Iraks resurser for att sätta press på Syrien i Henry Kissingers försök att lösa konflikten om Golanhöjderna mellan Syrien och Israel. För Kurdernas del blev konsekvenserna av Algeravtalet en deportationsvåg från Irakiska Kurdistan kombinerad med förstörelse av byar och städer. Man skall inte blanda hemliga operationer med missionära uppdrag” Henry Kissinger.
Efter den kurdiska revoltens misslyckande i slutet av Gulfkriget och därpå följande flyktingströmmar kom kurdfrågan upp på den internationella dagordningen. Bland andra Frankrikes President Mitterand ville ha en regionaltpolitisk lösning av problemet. Massflykten sågs som ett hot mot nationell fred och säkerhet och fick FN:s säkerhetsråd att anta resolution 688 om att sända allierade trupper och FN-vakter till irakiska Kurdistan för att etablera och övervaka en frizon i området, därmed frångick man principen om icke-inblandning i andra länders inre angelägenheter. Huruvida FN:s närvaro i området syftar till att skydda Kurderna eller att hålla Saddam Hussein på mattan är väl upp till var och en att spekulera kring. Ledarna for IKE (lrakiska Kurdistans Front) har accepterat Iraks erbjudande om förhandlingar om autonomi. Detta förvandlar kurdfrågan till en intern Irakisk angelägenhet och på så vis är möjligheterna till en lösning på internationell nivå under FN:s övervakning borta. Detta kan tyckas vara ett taktiskt misstag, men håll då i medvetandet att de internationella sanktionerna mot Irak inte undantar frizonen, samtidigt har Bagdad infört egna sanktioner mot området. Dessa faktorer i kombination med det uteblivna stödet i slutet av kriget kan vara en del av förklaringen till accepterandet av förhandlingarna
Det regionala perspektivet
Iran, Irak, Turkiet och Syrien har varvat perioder med extremt samarbete och extrem konflikt. När länderna legat i konflikt med varandra har kurderna haft framgång i sina strävanden men när staterna samarbetat har man oftast gjort gemensam sak mot Kurderna. Kurderna har i princip blivit en reservarme som Utnyttjats efter behov enligt tesen “Min fiendes fiende min vän”. Den interna splittringen mellan kurdiska partier och klaner har gjort det möjligt att ställa olika kurdiska grupper mot varandra. Det är inte alls ovanligt att kurd dödar kurd. Samtliga regimer i området har strävat efter assimilering eller påtvingad integration men. Dessa försök har alltid misslyckats på grund av kurdernas stora antal, deras geografiska koncentration till svårtillgängliga bergsområden, kulturell och språklig identitet och känsla av alienation som övergreppen och diskrimineringen har framkallat.
Samma orsaker som gör det svårt att knäcka Kurdernas motstånd gör det också svårt att mobilisera. Avsaknaden av infrastruktur, dåliga eller inga kommunikationssystem, skolor och institutioner under fientlig kontroll och splittringen av Kurdistan mellan olika stater, faktorer som gör det svårt att bedriva frontpolitik.

Turkiet
I Turkiet har Kurdernas existens förnekats fram till nyligen. Don officiella beteckningen har varit bergsturkar. De olika regionerna i landet har genomfört stora deportationer, bosättningar av turkar i kurdiska områden, assimilering av kurdiska barn via Turkiska internatskolor, hårt förtryck och massakrer. Efter Turkiets aktiva deltagande i alliansen mot Irak och stödet till oppositionen där har regimen erkänt existensen av 12 miljoner Kurder inom det egna landets gränser. Turkiets ambitioner att bli medlem av EU har fått till följd att man har försökt snygga till den officiella fasaden, men utan några egentliga förbättringar för Kurdernas del har inte åstadkommits.
Trots regimens försök att marginalisera PKK( (Kurdiska Arbetar Partiet) till en liten terroristorganisation är rörelsen definitivt att räkna med i regionen. PKK har minst 15 000 gerillasoldater och vinner ett ständigt ökande stöd bland den kurdiska befolkningen i landet. Den Turkiska ekonomin går igenom stora svårigheter mycket beroende på det kostsamma kriget mot Kurderna. Samtidigt är den politiska situationen i landet mycket instabil med hög arbetslöshet och växande förutsättningar för en Islamsk revolution. Detta oroar naturligtvis USA eftersom Turkiet är NATO medlem och ses som en utpost i västvärldens motstånd mot islams utbredning.
I Iran har det organiserade motståndet i huvudsak kommit från KDPI (Kurdistans Demokratiska Parti i Iran). Som har sitt ursprung från Kommittén för Kurdistans pånyttfödelse. Grupperingen har från början en radikal social och politisk profil efter sovjetisk förebild. Ryssarnas närvaro gjorde del möjligt att etablera republiken Mehabad som tidigare nämnts. Men då de sovjetiska styrkorna efter förhandlingar med Iran drog sig tillbaka från området lät Shahen hänga ledarna för republiken på samma torg det den en gång utropats. Efter den islamiska revolutionen i landet (1979) lyckades KDPI ta kontrollen över merparten av Iranska Kurdistan, men Ayatollah Khomeini ansåg sig inte kunna tillmötesgå Kurdernas krav på demokrati i Iran och autonomi för Kurdistan. För Khomeini var “demokrati” ett västerländskt begrepp och autonomi oförenligt med Islam, därför proklamerade han “Jihad” (heligt krig) och den nya regimens styrkor anföll de kurdiska områden. 1989 sa sig Iran vara villigt att förhandla med KDPI om kravet på självstyre bara for att mitt under överläggningarna (i Wien) mörda KDPJs vänsterintellektuelle Generalsekreterare Abdul Rahman Ghassemlou. I dagsläget förekommer det försök att bilda frontorganisation bland de Iranska Kurderna men inga dramatiska genombrott eller förändringar har inträffat. De dominerande Kurdiska organisationerna i Irak PUK (Kurdistans Patriotiska Front) och KDP (Kurdiska Demokratiska Partiet). 1970 såg det ut som om Kurderna skulle nå ett genombrott då KDP under ledning av Mustafa Barzani och den Irakiska regeringen med Saddam Hussein som vicepresident slöt ett avtal mod långtgående eftergifter till Kurderna. Bland annat skulle Kurder ingå i regeringen och ett Kurdiskt autonomt område med egen administration etableras. Avtalet var tänkt att genomföras inom fyra år men kom aldrig att tillämpas fullt ut eftersom regeringens lag om autonomi inte motsvarade avtalet. Konflikten gällde Kirkukområdet och hur stor del av oljeinkomsterna därifrån som skulle tillfalla kurderna. Att avtalet från början kom till stånd berodde på Kurdernas militära styrka under perioden. Men när stödet från Iran (läs CIA) upphörde 1975 kunde Irak inleda en deportationsvåg kombinerad med förstörelse av kurdiska byar och städer. Under kriget mellan Irak och Iran lyckades Kurderna befria en stor del av irakiska Kurdistan men när Irak undkom det pressade militära läget som Iran försatt dem i förstördes 4 000 kurdiska byar och 20 städer. Under åren 1987 och 1988 använde Irak kemiska stridsmedel mot Kurder vid minst 60 tillfällen. Detta fick till följd att den Kurdiska rörelsen i landet sökte sig andra former, mindre gerillaförband och försök till opinionsbildning i de större städerna Efter gulfkriget och etablerandet av den fredade zonen i norra Irak har det hållits val i irakiska Kurdistan (1992). Valdeltagandet uppskattas till cirka 1,1 miljonor väljare. Jalal Talibanis PUK och Massoud Barzanis KDP tog de flesta rösterna (45% respektive 44%), enligt överenskommelse skulle detta ge de båda partierna 50 platser var i det 105 platser stora parlamentet. Men koalitionen bröt samman till följd av politisk rivalitet och ekonomiska problem. för undantogs inte den fredade zonen från internationell bojkott, och när området dessutom utsattes för sanktioner från Iraks sida blev situationen ohållbar. De två partiernas Peshmega (traditionell kurdisk gerilla) försökte kapa åt sig så stor del som möjligt av den svarta marknaden i området och våren 1994 utbröt inbördeskrig mellan KDP och PKU. Kriget varade till februari 1995 då vapenvila deklarerades, men relationerna är fortfarande mycket spända.
Syrien
Under den franska mandatperioden i Syrien hade Kurderna vissa politiska och kulturella rättigheter. Men efter landets självständighet följde inskränkningarna ungefär samma mönster som i grannländerna med deportationer och försök till tvångsassimilering. På senare tid har politiken när det gäller den Kurdiska frågan mildrats något. Kurdiska ledare har släppts ur fängelse och gruppen finns representerad i det Syrianska parlamentet. Syrien har uttalat sitt stöd för PKK när det gäller vattenrättigheterna från floden Eufrat. Detta har föranlett Turkiet att ömsom hota med att via den relativt nybyggda Attaturkdammen strypa vattenflödet till Syrien, ömsom översvämma landet om inte stödet till PKK upphör.
Konfliktens kärna
Orsaken till den tillsynes eviga konflikten i Kurdfrågan tillskrivs ofta religiösa och eller etniska orsaker. När det gäller den religiösa aspekten vill jag påstå att de olika religionerna och trosriktningarna, trots att de inte går att bortse från egentligen inte har någon relevans. Som på så många andra ställen runt vår jord och genom mänsklighetens historia tolkas religionen för att uppnå vissa syften av dom som utropat sig till företrädare för den. Den etniska aspekten av konflikten har naturligtvis kommit att skaffa sig poäng eftersom många generationers hat finns nedärvt mellan Kurder och områdets övriga befolkningsgrupper. Det här fenomenet kan liknas vid en gammal fiendskap mellan två människor som pågått så länge att ingen längre minns orsaken till osämjan. Vid en eventuell lösning av konflikten kommer naturligtvis misstänksamheten att finnas kvar lång tid framöver Men den egentliga orsaken till att de fyra staterna inte vill släppa kontrollen över Kurdistan är som jag ser det områdets oerhörda naturtillgångar. Dessa exploateras utan att Kurderna gynnas. Här finns stora mängder olja att utvinna, gott om mineraler, bland annat uran, ädelmetaller och guld. Men viktigast av allt i ett så torrt område som de fyra staterna ligger i är tillgången på vatten. Om vi föreställer oss Kurdistan som en självständig nationalstat skulle denna kontrollera floderna Eufrat, Tigris och Zabs eftersom samtliga rinner upp inom det som då skulle vara Kurdiskt territorium. Ett fritt Kurdistan skulle ha potential att ganska snabbt etablera sej som den dominerande maktfaktorn i regionen. Utifrån det perspektivet ät lättare att förstå utan att för den skull ge legitimitet åt de fyra regimernas motstånd.
Har Kurdistan en framtid?
Kravet på en kurdisk nationalstat är och bör ha möjlighet att hörsammas på internationell nivå. Kurdernas långa historia i området och deras stora antal borde rent logiskt borga för att kraven skall vinna sympati. Tyvärr är det möjligt att det behövs ytterligare en stor TV-övervakad tragedi för att kravens timing skall bli den rätta. Den interna splittringen mellan kurdiska partier och de eviga klanfejderna är en belastning for trovärdigheten. Här måste on hel del prestige läggas åt sidan och en gemensam frontpolitik måste utarbetas. Det klokaste i Kurdernas situation är förmodligen att först försöka nå målet om en självständig stat for att därefter utarbeta detaljerna for statsskicket. Risken att tiden efter en eventuell självständighet blir vildigt turbulent, men som läget är idag spelar splittringen bara motståndarna i händerna. Kurdernas moderna historia skiljer sej i viss mån åt beroende på i vilket land rötterna finns. Men Kurdistans framtid finns bara i Kurdernas gemensamma framtid, andra lösningar lär bara bli temporära.

Rashid. Falah


All kopiering, eftertryck, publicering eller citat av denna artikel förbjuds, för närmare info eller för att ansöka om rätt att trycka, kopiera, publicera eller citera, kontakta oss på E-post. All överträdelse kommer att beivras och kan resultera i böter eller fängelse.
Boken köper du på Vulkan.se. Klicka på Vulkanloggan för att komma till Vulkan.se

Söker du andra böcker, Klicka här
Other books click here





Please visit some of the links below
Try out our toolbar!
Search the Web:





































Din IP Adress.

AdlandPro Worlds Classifieds
Get Linked from 15,000+ sites with one click.











Alf Einar Ljung