NE-AT

A division of Impact plus trading 131 cc

Ett inlägg i den allmänna drogdebatten

Drogflum

Angående debattartikeln i DN publicerad 990829

En skrämmande artikel som jag här skall kommentera och "korrigera". Jag använder enbart de "fakta" som författaren själv använt. Jag har dessvärre inte den kompetens eller sakkunskap som erfordras för att kontrollera huruvida faktaunderlaget stämmer. Dock skall jag här påvisa att man kan manipulera skrämmande fakta genom att använda språket på ett felaktigt sätt, då man plockar fram det otroligt negativa sam författaren skriver om på ett positivt sätt. Syftet från författarens sida förstår jag inte. Vad kan man tjäna på, att på ett så manipulerande sätt framställa fakta.

Författaren anger olika orsaker till att man börjar använda droger, han anger

Sätta färg på tillvaron

Att bli hög

Försöka att lösa en psykiskt svår situation

Att påverka människor i sin omgivning till vissa beteenden

Att kunna visa känslor

Att kunna dölja känslor

Att självmedicinera

Att ge utlopp for självdestruktiva drag Med mera

Allt detta, eller i vart fall stora delar av dessa orsaker kan vi finna hos varenda tonåring i det här landet

Jag ifrågasätter inte att detta är vanliga motiv, men några ytterligare motiv som han borde haft med är dessa.

Gängtryck

Partykultur

Ravekultur

Han delar också upp narkomaner i två grupper

Rekreationskonsumenter

Problematiska konsumenter

Här måste vi alla reagera på hans ordval,

Rekreationskonsument bör översättas till, Halvpundare på väg in i ett drogmissbruk. Här finns fortfarande användare som både arbetar och som har en någorlunda normal social situation, men som definitivt befinner sig i en brant utförsbacke socialt sett. Problematisk konsument skall läsas som helpundare utan återvändo. I detta steg hittar vi de flesta i sociala situationer som, på plattan i Stockholm, eller totalt nerdrogad i någon knarkarkvart, eller i något av våra fängelser. Allt normalt socialt liv har upphört, det enda som gäller är droger för dagen, som ofta kombineras med öl eller andra spritdrycker. Allt detta är så dyrt att den enda möjligheten att finansiera missbruket är genom rån, inbrott, stölder, prostitution mm. Ordet konsument i DN artikeln skall läsas som Missbruk. Det enda som kan rädda dessa individer är en mycket dyr vård från samhällets (Läs skattebetalarnas, den vanliga Svenssons) sida.

Nu kontrollerar vi de sifferuppgifter som författaren anger

Han säger att det är 2 av 1,000 som vid en given tidpunkt är helpundare. Detta betyder att det skulle vara 0,2% av totala befolkningen på cirka 8 500 000 vilket totalt skulle betyda 17,000 drogmissbrukare I Sverige.

Han anger att det tillkommer 800 helpundare per år, då kontrollerar vi hur många som provar narkotika i någon form. Eftersom författaren själv säger att var tionde som provar narkotika trillar dit och blir helpundare. Vi vet att medellivslängden är 79 år och 8 847 625 invånare ger ett snitt på 111,995 personer födda varje år. Dessa blir då den nya riskgrupp som tillkommer varje år. Dessa är potentiella drogmissbrukare eller i vart fall personer som kommer in i riskzonen. Om vi använder författarens siffror så blir 800 personer tunga missbrukare varje år. Om var tionde som provar narkotika blir tung missbrukare, så betyder detta att 8,000 personer av 111,995 provar narkotika. Då blir det 7,1% av totala antalet födda i varje åldersgrupp som någon gång provar narkotika. Av artikeln framgår inte detta i klartext, utan dessa fakta döljs, och artikeln är skriven som om alla Svenskar provade narkotika. Om alla Svenskar provade narkotika, så skulle tillkommande antalet tunga missbrukare i Sverige varje år vara 10% av 111,995 vilket skulle ge 11,199 nya tunga drogmissbrukare varje år. Vi får då en omräkningsfaktor (på 14) från 800 till 11,199 eftersom författaren anger som jag tidigare nämnt att det finns 17,000 tunga missbrukare i Sverige. Om vi räknar upp denna siffra med 14, så skulle det finnas 17,000 * 14 = 238,000 tunga narkomaner (Läs pundare) om alla Svenskar vid något tillfälle provade narkotika.

Vad kostar detta samhället?

Vi börjar med författarens siffror på 17,000 tunga narkomaner. En vårdplats för en tung narkoman

kostar cirka 3,000 kronor per dag.

Vårdkostnad blir då

17,000 personer * 3,000 kronor = 5 100 000 kronor/ Dag (Fem miljoner etthundra tusen)

5,100,000 * 7 = 35 700 000 Kronor / Vecka (Trettiofem miljoner sjuhundra tusen)

35,700,000 * 4,2 = 1 499 400 000 Kronor / Månad (En miljard fyrahundra nittio nio miljoner

fyrahundra tusen)

1 499 400 000 *12 = 17 992 800 000 Kronor/År (sjutton miljarder niohundra nittio två tusen miljoner fyrahundra tusen)

Orimligt med vård?

Som alla kan förstå så är det redan vid dessa siffror en orimlighet att ge mer än en försvinnande liten del av dessa någon vård överhuvudtaget. Så redan här har drogmissbruket gått över styr, och är helt utanför samhällets kontroll. Samhället har inga resurser eller möjligheter att åtgärda de skador som finns på eller orsakas av drogmissbrukare, som inbrott, rån, stölder, misshandel mm.

Vi antar att alla Svenskar skulle prova droger, och inte som nu "endast 7,1%", och att författarens antagande om att "Bara" var tionde som provar blir beroende. Vi skulle då ta dessa siffror istället. Vi använder uppräkningsfaktorn 14 (från 8,000 till 238,000 tunga missbrukare)

5 100 000 * 14 =71, 400 000: - Kronor/Dag (sjuttien miljoner fyrahundratusen)

35 700 000 * 14 = 499 800 000: - Kronor/Vecka (fyrahundra nittionio miljoner åttahundratusen)

1 499 400 000 * 14 = 20 991 600 000:- =Kronor / Månad (tjugo miljarder niohundra nittioen miljoner sexhundratusen)

17 992 800 000 * 14 = 251 899 200 000: - Kronor/År (tvåhundrafemtioen miljarder åttahundra

nittionio miljoner tvåhundratusen)

Hur påverkar detta statsfinanserna?

Detta är vad vårdkostnaderna skulle bli om författaren lyckas få alla Svenskar att prova narkotika, och att hans påstående stämmer, att var tionde som provar narkotika blir tung missbrukare. Vi kan jämföra detta med totala statsbudgeten som är på 650 miljarder. Av dessa är cirka 390 miljarder transfereringar, återstår till statens utgifter 260 miljarder, jämför med vad det skulle kosta idag om alla fick vård, cirka 18 miljarder, eller med uppräknade siffror cirka 252 miljarder. Då skulle det återstå till alla statens övriga utgifter som skola, vård, omsorg, försvar med mera endast cirka: 8 miljarder. Hur då någon vettig människa i en artikel kan påstå att droger inte skulle vara något problem är totalt obegripligt, författaren måste ha helt andra syften än att bedriva en seriös drogdebatt.

Vidare av de riskgrupper som författaren nämner, så anger han själv i första uppräkningen ett antal grupper som var för sig ökar risken att hamna i ett drogberoende. Jag skall endast kommentera några, "om man har fått för lite uppmuntran, eller man varit bortskämd". Detta är två ytterligheter, "eller om man vuxit upp utan en av föräldrarna," detta är idag mer regel än undantag, så slutsatsen är att vem som helst kan ingå i, eller omfattas av denna grupp.

Tunga missbrukare rekryteras huvudsakligen bland människor med några av följande faktorer i sin bakgrund:

Fattigdom

Hög alkoholkonsumtion hos åtminstone en förälder

Varit utsatt for kroppslig aga

Allvarliga konflikter i hemmet

Inte vuxit upp hos bägge sina biologiska föräldrar

Om fadern överhuvud taget funnits har han visat brist på intresse för familjen

Haft lite uppmuntran

Bortskämd eller svårt frustrerad

Utsatt for oklara krav

Föräldrarna har varit inkonsekventa i sitt bruk av bestraffning

Kronisk fysisk och/eller psykisk sjukdom I familjen

Sexuella övergrepp trångboddhet

Vantrivsel hemma

Rymt hemifrån flera gånger

Utsatts för diskriminering

I nästa grupp anger han att den blivande tunga narkomanen uppvisar något eller några av följande

psykosomatiska symptom. I denna grupp räknas i stort sett allting upp, och jag är ganska säker på att det inte finns en enda tonåring i detta land som inte någon gång haft något eller några av dessa symptom

Innan hon börjar med narkotika uppvisar den blivande problematiska konsumenten något eller några av följande psykosomatiska symtom:

Depression

Huvudvärk

Magbesvär sömnsvårigheter

Låg stresstolerans ångest

Nervositet

Aggressivitet

Projektion svagt jagförsvar

Hennes uppväxtår karaktäriseras av:

Oförmåga att etablera positiva sociala relationer

Otrygghet

Bristande tillit

Fientlighet

Svårigheter att ta egna initiativ

Uppgivenhet när det börjar ta emot

Dålig anpassning till skolan

Känsla av att vara orättvist behandlad i skolan

Låga betyg

Placering i specialklass

Skolk

Dåliga betyg i uppförande

Tidig rökningsdebut och storkonsumtion av tobak

Sniffning mer än tio gånger

Omfattande erfarenhet av alkohol,

Baksmälla och återställare

Tidig sexualdebut

Uppvisat brottsligt beteende som snatteri, våld, stölder, vandalisering med mera

Flera kontakter med polisen och/eller barnavårdsmyndigheterna

Mindervärdighetskänslor

Negativ självbild

Avslutningsvis

Han avslutar med att allt detta talar emot tanken att vem som helst kan bli "pundare" detta är ett sätt att använda språket för att manipulera fakta och inget annat.

Han säger också att alla dessa inte nödvändigtvis kommer att bli tunga missbrukare. Varför inte istället tala klarspråk och säga att den som blir tung missbrukare nödvändigtvis inte behöver ha haft något av dessa problem, vet man inte det ena så kan man inte påstå motsatsen heller.

På slutet kommer dock det enda som är riktigt i denna artikel, där författaren säger och jag Citerar. "Vi kan inte säga på förhand exakt vem som kommer att bli problematisk konsument. (Läs Pundare, knarkare, missbrukare, min Anmärkning) av narkotika, men vi vet ganska väl vilka som löper stor risk för att bli det, och vilka som knappt löper någon risk alls". Slut Citat

Jag vill avslutningsvis påpeka att det jag vänder mig mot är författarens sätt att använda språket, han manipulerar fakta, som han trots allt redovisar. Men på ett sådant sätt att det avser att vilseleda den som läser artikeln och få den osäkre tonåringen att prova droger. För det har den osäkre tonåringen läst i tidningen, att det är inte så farligt och att de flesta aldrig löper någon risk. For mig är 10 % en oerhört stor risk, speciellt då det kan orsaka ett livslångt beroende och total misär, dessutom i de flesta fall en alltför tidig död för den totalberoende knarkaren. Vi skall inte heller glömma anhöriga och övriga i omgivningen kring pundaren, som i många fall också måste lida oerhört på grund av Pundarens asociala beteende.

A. E. Ljung

All kopiering, eftertryck, publicering eller citat av denna bok förbjuds, för närmare info eller för att ansöka om rätt att trycka, kopiera, publicera eller citera, kontakta oss på E-post. All överträdelse kommer att beivras och kan resultera i böter eller fängelse.

För tillstånd skicka E-post till NE-AT